Fåtöljer av krångligaste gripsholmsmodell
Kategori: Inreda inne
Det är väldigt roligt när man hittar roliga gamla prylar som folk tröttnat på. Men detta kanske tog priset i bök & stök kategorin. Och på bara något år hade både vi och katten myst så de var slitna till katergori - mycket trist.
Det är en låååång historia. Före & efter bilder är dock trevligt och så kan man strunta i resten, alltså texten.
Vår ena dotter fick för sig att gå skola långt ner i Sverige. Ja döttrarna har också tendens att inte alltid välja närmsta och enklaste alternativ de hellre. !:a hittades och hyrdes, omöblerad. En hel del prylar behövs förståss och köra möbler i släpkärra hundratalet mil och lite till hade vi inte lust med. Vi fyllde bilen med det som gick och åkte. Hela vägen ner kollade vi annonssajter och hittade de möbler som skulle behövas och det stora varuhuset fick bistå med säng och annat. Vi lånade släktings släp som bodde på vägen ner som trevligt nog gav oss rum för natten, för lång skulle hon flytta och köra ner över dagen var inte att tänka på. Ett släplån för att köra ihop alla fynd med till lägenheten och återställa på hemvägen. Allt var frid och fröjd.
Men.........då hittade jag fåtöljerna som jag alltid velat ha. Riktiga med finfinaste tapetseraruppbyggnad och svensk tillverkning. Och det var ju bara några mils omväg när vi skulle norrut.
Men dom gick inte in i bilen. Det blev att ringa dessa goda släktingar och tänk de skulle inte behöva den närmsta halvåret. Gulligt snällt och problemet löst. Förutom det urfåniga att vi från början absolut inte skulle ligga och dra en släpkärra genom hela landet. Som vi nu alltså gjorde.
Men när de väl var hemma, så var det värt det. Här intas kaffet på maten för oss båda och långa helgmornar med DN blir det för mig.
Katten bestämde det var hans nya kösbräda och eftersom vi använder dem dagligen närapå var inte bara en fast klädsel ett alternativ. Löst och tvättbart kändes rätt. Det blev lite shabby chic, och det passar turligt nog oss väldigt bra.
Ett gammalt gardintyg som det aldrig blev något av och en god vän hade också likadant tyg på hyllan. Tur för mig för många meter gick åt och räckte ändå inte till sittkudden. Men en runda i loppisbutiker och ytterligare gamla avlagda gardiner löste det. Dessutom sydde jag lösa extra överdrag till armstöden.
Våra mysiga Gotlandsfällar, kuddar som dotter sydde. Och en katt. Fulländat, och jag är alldeles nöjd.
